Beundrare

I förrgår var en dålig dag. Ibland så bara orkar jag inte vara glad och klämkäck. Vår vakt/trädgårdsmästare/allt-i-allo, Issa, ville vara hjälpsam och tvättade våra skor som stod utanför dörren. Tyvärr tål inte de flesta av mina skor det så flera par blev förstörda… men han menade ju väl så bara att le och gömma dem i garderoben. Han är en skön kille Issa med två familjer och 10 barn i två olika byar. Han pratar inte så mycket engelska men däremot swahili efter 22 år i den ugandiska armen. Tänkte jag skulle försöka träna lite Swahili med honom, än så länge går det trögt.

Sen på väg från Mbale Resort, det enda som kan liknas vid ett hotell av västerländskt snitt i Mbale, så kom det fram en kille och började prata. Excuse me Madame, can we be friends. I always wanted a friend like you. Vad svarar man… sen visade det sig att han tränar småkillarna i fotboll uppe i Mooni så då kunde jag bara säga att vi ses där. Han heter Godfrey och verkar vara rätt bra med barnen. Nyfiken på att med läsa mer om projekten vi jobbar med så gå in på Twigas hemsida http://www.twiga.se/ och kolla in Mooni Sports Club och Mbale Tigers.

På bilderna: Glad praktikat i Mooni / fotbollsträning i Mooni.

Det är lätt att skaffa sig beundrare här, på gott och ont. I förrgår tyckte jag nog mest att det var på ont idag är det mest på gott. Det ju trevligt att folk vill prata med en och är nyfikna på var man kommer ifrån. Det blir bara lite roligt när man får sms och samtal från folk man inte vet att man träffat som förklarar sin kärlek. Vi var och hejade på Sverige mot Ryssland (alla vet ju hur bra det gick…) på Twins där Dalausi jobbar, en härlig men något förvirrad kille… Igår fick jag ett sms från hans kompis som jag inte ens minns att jag träffat: ”hi linda its agreat privillage of i 2 say aword hello 2 u but i love u more The firstday sighted ma eyes onto u i felt falling deep in ocean i need your help please (…)” Det är i och för sig ganska befriande att inte behöva vara så strikt med engelskan men ibland lite svårt att förhålla sig till den typen av sms, om man nu måste det förstås. Han beepade två gånger idag också från ett nr jag inte känner så ringde upp. Blir lite underligt, kan verkligen inte minnas honom…Ska sluta ringa upp okända beepande nr, tycker det är ett otyg…
Dalausi och Erik på Twins.

På eftermiddagen i fredags hade jag ett första möte med tjejgruppen i Mooni (se bilden nedan). Vi pratade lite om vad vi ska göra, fast jag är inte helt säker på hur mycket de förstod. Det är ju samma sak även när man arbetar med svenska ungdomar. Ofta är det först när man börjar med det praktiska arbetet som det klarnar. Så det spelar inte så stor roll just nu, bara kul att ha träffat dem. Tanken är att vi ska arbeta tillsammans med en tjejgrupp i Malmö inom nätverket vilja (http://www.asfaltsblommor.se/) och jag tror det kan bli riktigt kul. Vi i Vilja gav ut en bok i våras där vi skriver om våra egna högstadieupplevelser och en av tankarna med den är att den ska kunna användas i verksamheter som vänder sig till ungdomar. Nu kommer vi tyvärr inte träffa dem på ett tag eftersom vi ska till Kampala i morgon måndag och träffa Göran, en av våra lärare även kallad professorn.

Anna har varit tvungen att åka iväg en ett par dagar och möter upp i Kampala på måndag så jag och Erik har börjat med en fantastisk studie av vilka juicer som passar bäst till den ugandiska specialiteten Waragi för att underhålla oss. Hittills har vi hunnit igenom 11 juicer och Guava leder klart och otippat. Helt fantastisk. Återkommer med resultat när sammanställt och färdigt.

I onsdags var jag och simmade med Gerald, Ordförande och Manager för Mooni Sports Club och en nära vän. Han var a bit scared för att säga det minsta men tyckte han var riktigt duktig för att vara nybörjare. Svårt att flyta bara, stel som en pinne. Men har inte helt avskräck honom från vidare badäventyr i alla fall. Vi ska fortsätta med simträningen. Ganska ovanligt att folk kan simma här. De flesta är precis som Gerald skiträdda för att bada och fattar inte varför de ska.

Satt och tittade på lite bilder från österlen nu på morgonen. Nästan så man saknar det lite. En härlig vårsöndag i gräset med filtar och täcke.

På bilerna: Anna (min med praktikant), Ellen (praktikant i Tanapara, Bangladesh) och jag

Och såhär ordentliga ser vi ut när vi arbetar vid vårt kombinerade skrivbord/matbord. Har börjat skissa på en liten affärsplan…Observera otroligt fina soppan vi gjort. Underbart att kunna laga sin egen mat.

Nu ska jag tvätta lite innan jag går till internet om det slutar regna snart. Sen ska jag nog träffa send-a-cow Moses och fråga hur man egentligen gör om man vill skicka en ko. Erik är mest upptagen med what he would name the cow??


Puss Puss

(är det nån som har tips på hur man får bilderna bra? Även om de ligger snyggt på previewen så hoppar de när jag lägger upp inlägget...kanske inte är det bästa forumt om man vill lägga upp mycket bilder?? Ni får stå ut...)