Lite oväntat sitter jag nu i lärarrumet i Tomelilla och bloggar...Fick skjuts i Josefins nya fina bil i morse och blev samtidigt uppdaterad på diverse tomelilla skvaller. Känns underligt att vara tillbaka, allt är sig likt för er som undrar. Mats, Ove, Göran och Jens har underhålligt mig med lite skitsnack om allt från världsekonomi till hur man lagar en batterilucka på en kamera. Om det nu skulle vara så att man tappar den i golvet och luckan inte går att stänga...och det har såklart jag och anna lyckats med...
Är härligt att vara tillbaka i skåne och malmö. Känns som hemma. Fredrik är en utmärkt hyresgäst som låter mig sova hos honom några dagar. Ödlan Elof mår finfint och blommorna har inte vissnat. Skoj också att träffa brorsdotter hilma!
puss på er!
tisdag 30 september 2008
måndag 8 september 2008
Kara Vanner och Bekanta
Jag hade tankt skriva om flygbiljetter till avgangar som inte finns. Hur det ar att komma till incheckning och fa hora "men ditt plan avgick kl 9 i morse" nar klockan ar 2 pa eftermiddagen. Och hur personale pa flygplatsen inte kan forsta hur jag fatt en biljett som sager 15.30... jag fick iallafall bo pa tjusigt hotell och en extra kvall med Boris. inte helt illa....
men nu blir det trakiga nyheter. Jag aker hem till Sverige nagra veckor. (var inte oroliga jag kommer tillbaka) Min pappa gick hastigt och ovantat bort i fredags och jag langtar otrolit mycket efter att bara fa sitta hemma i soffan men familjen. Just nu kan jag inte fatta... det gar bara inte att forsta. men...jag mar bra och allt praktiskt verkar lugnt med flyg hem etc...
Kanske aterkommer jag med nagra refletioner under tiden i sverige annars ses vi nar jag ar tillbaka i uganda!
kramar
men nu blir det trakiga nyheter. Jag aker hem till Sverige nagra veckor. (var inte oroliga jag kommer tillbaka) Min pappa gick hastigt och ovantat bort i fredags och jag langtar otrolit mycket efter att bara fa sitta hemma i soffan men familjen. Just nu kan jag inte fatta... det gar bara inte att forsta. men...jag mar bra och allt praktiskt verkar lugnt med flyg hem etc...
Kanske aterkommer jag med nagra refletioner under tiden i sverige annars ses vi nar jag ar tillbaka i uganda!
kramar
måndag 1 september 2008
Tanzania
Så mitt första bröllop i Afrika. Jag är i Arusha, nära Kilimanjaro, och hälsar på ett par dagar. Just nu sitter jag på en mysig fransk restaurang tillsammans med andra ex-pats från tribunalen. Många franska advokater som ironiskt nog arbetar med folkmordet i Rwanda...Men det är inte därför jag har åkt hit på några dagar. I går gifte sig Aziz och Madeline. Ett litet intimt bröllop och inte särskilt afrikanskt. Men iallafall mitt första här...
Sen mellan själva vigseln och mottagningen gjorde min mage sig påmind och jag blev hemma... Har varit lite dålig de senaste dagarna. Det är bättre idag igen så ingen fara på taket, bara trist att missa hela festen.
Jag åker tillbaka till Uganda på onsdag och sen tillbaka till arbetet. Ser fram emot att träffa gruppen på Tigers igen. De verkade verkade verkligen intresserade och nyfikna på vad vi ska göra. Eftersom några i gruppen åker till sverige denna veckan och några andra till Indien senare men ändå vill delta betsämde vi att vi tar med alla de tjejer som vill, ca 15, och sen ser vi vilka som droppar av. De som åker får också med sig lite instruktioner om vad de kan göra medan de är borta så det blir nog bra =)
Nu ska jag ut och leta efter härliga tyger...
Kramar
Sen mellan själva vigseln och mottagningen gjorde min mage sig påmind och jag blev hemma... Har varit lite dålig de senaste dagarna. Det är bättre idag igen så ingen fara på taket, bara trist att missa hela festen.
Jag åker tillbaka till Uganda på onsdag och sen tillbaka till arbetet. Ser fram emot att träffa gruppen på Tigers igen. De verkade verkade verkligen intresserade och nyfikna på vad vi ska göra. Eftersom några i gruppen åker till sverige denna veckan och några andra till Indien senare men ändå vill delta betsämde vi att vi tar med alla de tjejer som vill, ca 15, och sen ser vi vilka som droppar av. De som åker får också med sig lite instruktioner om vad de kan göra medan de är borta så det blir nog bra =)
Nu ska jag ut och leta efter härliga tyger...
Kramar
tisdag 26 augusti 2008
Hej Hej, hemskt mycket hej…
Det var visst ett tag sedan jag uppdaterade här…Vi jobbar på som vanligt med Mooni och Tigers, det rullar på sakta men säkert…eller hur det nu är. Vi har fått göra lite omorganisation i våra planer och denna veckan börjar vi med en tjejgrupp på Tigers.
Förutom jobb har jag haft besök av Boris dryga tre veckor, det har varit rätt schysst =)
På söndag ska jag på bröllop i Arusha. Aziz och Madeline, två goda vänner till Boris som jag också träffade när jag var där sist. Det ska bli skoj. Men det blir ingen lång semester utan kommer tillbaka på onsdag. Torsdag är det ju tjejgrupp…
Kvinnorna i Mooni har vi kommit igång bra med. Vi har beslutat att hålla oss till handicrafts till att börja med, verkar som det är något de tycker är bra och som också kan leda till små inkomster. Vi håller på och fotar lite vad vi gör och kommer med en liten katalog eller vad man skall kalla det senare. Kanske läge för en ugandisk julklapps väska? Eller så…
Förutom jobb har jag haft besök av Boris dryga tre veckor, det har varit rätt schysst =)
På söndag ska jag på bröllop i Arusha. Aziz och Madeline, två goda vänner till Boris som jag också träffade när jag var där sist. Det ska bli skoj. Men det blir ingen lång semester utan kommer tillbaka på onsdag. Torsdag är det ju tjejgrupp…
Kvinnorna i Mooni har vi kommit igång bra med. Vi har beslutat att hålla oss till handicrafts till att börja med, verkar som det är något de tycker är bra och som också kan leda till små inkomster. Vi håller på och fotar lite vad vi gör och kommer med en liten katalog eller vad man skall kalla det senare. Kanske läge för en ugandisk julklapps väska? Eller så…
I söndags bjöd vi in kvinnogruppen från Mooni. Vi tänkte att det bara var de Ladies som vi träffar där som skulle komma men hela netball laget blev på nåt sätt medbjudna, vilket är sådär en 18-20 personer. Vi tänkte bjuda på ”svensk lunch” – köttbullar, sås å potatis men fick tänka om eftersom vårt kök inte bjuder in till storkok. Vi har varken stora grytor, tallrikar, glas, bestick, sittplatser etc…
Anna bakade kanelbullar och en kladdkaka plus att vi köpte massa kakor, kokade rabarber-gräddte, bjöd på Safi fruit drink och vatten. 13 ladies kom tillslut och de lyckades sätt i sig allt, alltså 60 bullar, kladdkaka, kakor…helt fantastiskt! Inte en enda liten smula kvar till kvällsfikat. Sen gick de runt och kollade in huset, använde vattenklosetten och strosade i trädgården. Det var riktigt trevligt och lyckat. Och sen fick vi ju alla köttbullar för oss själva, underligt hur det kan vara så himla gott. Fast tror inte min mage gillar det särskilt. Den bubblar och knorrar mer än vanligt efter köttbullsfrenesin. Kan bara inte låta bli…
Kram på er alla! Vi hörs snart igen…
Kram på er alla! Vi hörs snart igen…
torsdag 24 juli 2008
Bättre sent än aldrig...
Ja, nu är det egentligen torsdag och tänkte jag skulle lagt upp mitt inlägg i måndags…här kommer det i alla fall…
Nu är det måndag igen och en helt ny vecka börjar…
I eftermiddag träffar vi kvinnogruppen. En del av dem är riktigt duktiga på hantverk och vi ska se om de kan starta en grupp där de lär varandra. Tanken är att vi ska ha diskussionsgrupper och annat varannan gång vi träffas och den andra måndagen ägna oss åt olika typer av hantverk. Antar att vi kommer bli inbjudna att besöka en del av kvinnorna. Var hemma hos tre förra veckan och har en del inbjudningar till. Det är trevligt att se hur de har det och träffa barn och andra.
I fredags skulle vi träffat tjejgruppen men när vi kom dit blev vi informerade om att det var musikfestival på Fair Way, en annan skola, så det var bara en tjej som dök upp…Vi som hade laddat med bananer, skrivblock och pennor…men träffar dem på fredag igen och då är det förhoppningsvis inget annat som händer.
I helgen blev jag medbjuden på en introduction mellan en kille som heter Aron och hans flickvän Jennifer. Det var spännande men lite väl mycket väntan. Vi skulle träffas kl 10 vid post office. Kl 1 åkte vi… Jennifers familj kommer från andra sidan berget Wanale, det är otroligt vackra omgivningar där. Introduktionen går till så att mannens familj kommer till kvinnas och de ska introduceras för varandra. Killens sida ska också ha med presenter, kor, getter etc så dem hade vi på ett flak efter. Sen ska killens familj ”lyckas” urskilja den blivande frun från andra kvinnor och det blir en del presentationer av olika personer i familjen, tal, mat och lite dans. Jag var väldigt fin en gomes (?) som jag fått lånat av Geralds familj. Martha, Geralds syster, och Janet, en av våra handledare och kusin, hjälpte mig att få allt på rätt plats. Tror jag måste köpa en egen. Den har helt hysteriska puffar vid axlarna…vacker, vet ej men roligt – absolut!
Vi har lite svajigt med elen för tillfället. Går minst en gång om dan och är ofta borta rätt länge. Det är okej när man vet och det är relativt regelbundet men nu är det hopplöst. Tänkte jag skulle sitta lite med datorn och redovisa kvitton, skriva lite annat å så men icke. Nu gick strömmen igen för en liten stund sedan…
Underbart är kort!
Puss puss
Hej igen,
Tänk. Strömmen gick på Mbale Resort innan jag hann lägga upp bloggen så fortsätter lite på samma. Deras generator är inte riktigt att lita på men bra när den funkar liksom. Nu har vi i alla fall ström. Får se hur länge det håller för verkar som värsta ovädret är på väg in. Dundrar rejält och är kolsvart över berget.
Igår var vi ute och åkte med ”send a cow”-Moses för att kolla på stället där de ska ha omskärelse ceremonin i augusti. Det brukar visst bli ett rejält fylleslag och nu håller de på och bygger de små skjulen där de säljer öl… Har sett en del killar springa omkring och dansa, sjunga, skrika etc som förberedelse inför den stora dagen. Hmm, vet inte riktigt vad jag tycker men i vilket fall måste vi ju gå och kolla in vad som händer.
Vi var också och hälsade på Mama Sebuya. Hon är en riktig Mama med stort M men bara 28, alltså två yngre än mig. Hon har fyra barn varav den äldsta är 14… Vi har lite olika verkligheter. Hon är härlig, alltid glad och med roliga hattar och spelar netball med de andra kvinnorna i Mooni Sports Club. Hennes man är konstnär och det verkar gå ganska bra för dem. Blev bjudna på friterade potatisklyftor, grönsaker, ris och kyckling. Jag hoppade kycklingen men det andra var super smarrigt. Vi gjorde en stor miss som vi borde lärt oss vi detta laget och började äta innan hon hade kommit med vatten att tvätta händerna med. Lätt att glömma eftersom vi använder gaffel… det bringade i alla fall fram en del skratt. På introduceringen i lördags fick jag ris med matoke (mat-bananer) och kokt kål. Det är lite knepigt att äta med händerna men jag börjar få in tekniken. Får jag bröd, chapati eller injera till så är det inga problem nu men bara ris är fortfarande lite svårt ibland vill liksom glida iväg.
I förrgår träffade vi kvinnorna igen. Var bara fyra som dök upp. Dels pga vädret, regnade nästan ända fram till 5 när vi träffas och dels pga att vi skulle prata hur vi ska lägga upp hantverksträffarna. Tydligen har de haft en grupp tidigare som gjort olika saker men sedan inte haft en marknad för det så många är lite tveksamma…Vi får försöka arbeta på det så vi även kan hitta något sätt inte bara tillverka sakerna utan också sälja dem. Dels hoppas jag att vi kan pröva skicka den del saker till Themba och se hur det funkar och dels till andra stället och kanske också olika marknader här? Får se till att det inte blir som sist…Tror att det är ett av de största problemen med alla dessa grupper som startas hela tiden.
Idag ska vi ha lite kontorstid på Mooni Sports Club och även försöka planera så programmet för det stora seminariet vi ska ha i klubben för tjejerna på lördag är klart. Sen ska vi in till stan och handla en del grejer, bland annat ett strykjärn så vi kan stryka pärlplattor som vi ska göra med tjejgruppen sen.
Ska åka till Mbale Tigers på torsdag och tänkte också svänga förbi Oxford då, är på samma sida stan. Var länge sedan jag var där nu.
Här kommer en fin blid på mig och Issa, vår vakt. På vår shoppingrunda köpte vi även underbara paraplyer och en härlig kaffetermos.
Hej svejs!
Nu är det måndag igen och en helt ny vecka börjar…
I eftermiddag träffar vi kvinnogruppen. En del av dem är riktigt duktiga på hantverk och vi ska se om de kan starta en grupp där de lär varandra. Tanken är att vi ska ha diskussionsgrupper och annat varannan gång vi träffas och den andra måndagen ägna oss åt olika typer av hantverk. Antar att vi kommer bli inbjudna att besöka en del av kvinnorna. Var hemma hos tre förra veckan och har en del inbjudningar till. Det är trevligt att se hur de har det och träffa barn och andra.
I fredags skulle vi träffat tjejgruppen men när vi kom dit blev vi informerade om att det var musikfestival på Fair Way, en annan skola, så det var bara en tjej som dök upp…Vi som hade laddat med bananer, skrivblock och pennor…men träffar dem på fredag igen och då är det förhoppningsvis inget annat som händer.
I helgen blev jag medbjuden på en introduction mellan en kille som heter Aron och hans flickvän Jennifer. Det var spännande men lite väl mycket väntan. Vi skulle träffas kl 10 vid post office. Kl 1 åkte vi… Jennifers familj kommer från andra sidan berget Wanale, det är otroligt vackra omgivningar där. Introduktionen går till så att mannens familj kommer till kvinnas och de ska introduceras för varandra. Killens sida ska också ha med presenter, kor, getter etc så dem hade vi på ett flak efter. Sen ska killens familj ”lyckas” urskilja den blivande frun från andra kvinnor och det blir en del presentationer av olika personer i familjen, tal, mat och lite dans. Jag var väldigt fin en gomes (?) som jag fått lånat av Geralds familj. Martha, Geralds syster, och Janet, en av våra handledare och kusin, hjälpte mig att få allt på rätt plats. Tror jag måste köpa en egen. Den har helt hysteriska puffar vid axlarna…vacker, vet ej men roligt – absolut!
Vi har lite svajigt med elen för tillfället. Går minst en gång om dan och är ofta borta rätt länge. Det är okej när man vet och det är relativt regelbundet men nu är det hopplöst. Tänkte jag skulle sitta lite med datorn och redovisa kvitton, skriva lite annat å så men icke. Nu gick strömmen igen för en liten stund sedan…
Underbart är kort!
Puss puss
Hej igen,
Tänk. Strömmen gick på Mbale Resort innan jag hann lägga upp bloggen så fortsätter lite på samma. Deras generator är inte riktigt att lita på men bra när den funkar liksom. Nu har vi i alla fall ström. Får se hur länge det håller för verkar som värsta ovädret är på väg in. Dundrar rejält och är kolsvart över berget.
Igår var vi ute och åkte med ”send a cow”-Moses för att kolla på stället där de ska ha omskärelse ceremonin i augusti. Det brukar visst bli ett rejält fylleslag och nu håller de på och bygger de små skjulen där de säljer öl… Har sett en del killar springa omkring och dansa, sjunga, skrika etc som förberedelse inför den stora dagen. Hmm, vet inte riktigt vad jag tycker men i vilket fall måste vi ju gå och kolla in vad som händer.
Vi var också och hälsade på Mama Sebuya. Hon är en riktig Mama med stort M men bara 28, alltså två yngre än mig. Hon har fyra barn varav den äldsta är 14… Vi har lite olika verkligheter. Hon är härlig, alltid glad och med roliga hattar och spelar netball med de andra kvinnorna i Mooni Sports Club. Hennes man är konstnär och det verkar gå ganska bra för dem. Blev bjudna på friterade potatisklyftor, grönsaker, ris och kyckling. Jag hoppade kycklingen men det andra var super smarrigt. Vi gjorde en stor miss som vi borde lärt oss vi detta laget och började äta innan hon hade kommit med vatten att tvätta händerna med. Lätt att glömma eftersom vi använder gaffel… det bringade i alla fall fram en del skratt. På introduceringen i lördags fick jag ris med matoke (mat-bananer) och kokt kål. Det är lite knepigt att äta med händerna men jag börjar få in tekniken. Får jag bröd, chapati eller injera till så är det inga problem nu men bara ris är fortfarande lite svårt ibland vill liksom glida iväg.
I förrgår träffade vi kvinnorna igen. Var bara fyra som dök upp. Dels pga vädret, regnade nästan ända fram till 5 när vi träffas och dels pga att vi skulle prata hur vi ska lägga upp hantverksträffarna. Tydligen har de haft en grupp tidigare som gjort olika saker men sedan inte haft en marknad för det så många är lite tveksamma…Vi får försöka arbeta på det så vi även kan hitta något sätt inte bara tillverka sakerna utan också sälja dem. Dels hoppas jag att vi kan pröva skicka den del saker till Themba och se hur det funkar och dels till andra stället och kanske också olika marknader här? Får se till att det inte blir som sist…Tror att det är ett av de största problemen med alla dessa grupper som startas hela tiden.
Idag ska vi ha lite kontorstid på Mooni Sports Club och även försöka planera så programmet för det stora seminariet vi ska ha i klubben för tjejerna på lördag är klart. Sen ska vi in till stan och handla en del grejer, bland annat ett strykjärn så vi kan stryka pärlplattor som vi ska göra med tjejgruppen sen.
Ska åka till Mbale Tigers på torsdag och tänkte också svänga förbi Oxford då, är på samma sida stan. Var länge sedan jag var där nu.
Här kommer en fin blid på mig och Issa, vår vakt. På vår shoppingrunda köpte vi även underbara paraplyer och en härlig kaffetermos.
Hej svejs!
måndag 14 juli 2008
Jaha, var det kl 10 vi skulle ses
Nu är vi tillbaka från Kampala igen och i eftermiddag börjar vi arbeta på riktigt. Igår gjorde vi fina scheman och planerade vad vi grovt ska göra med tjej- och kvinnogrupperna. Känns bra. Så får vi se om de tycker likadant som oss eller om de har andra önskemål. Har varit med på styrelsemöte nu på förmiddagen i Mooni Sports Club. Det var intressant. Forst kom ingen sa vi hade ett litet informellt mote sen dok plotsligt hela styrelsen upp...African Time...men nu har vi iallafall blivit ordentligt och formellt indroducerade for hela styrelsen och ska fa ga och besoka rektorn pa Nasibisu Primary School dar de har en del av sina sportaktiviteter pa onsdag forhoppningsvis.
Det blir en busy week denna veckan, ser fram emot det.
I Kampala bodde vi första natten på Backpackers. Kan inte rekommenderas. 15 000 USH för en natt i dorm, det är ungefär 60 kr. Ofräscha duschar, toaletter och fuktiga lakan… kanske är lite väl petig men det är rätt dyrt för bara en säng här och då vill jag gärna att det är schysst i övrigt. Dessutom var ägaren otrevlig och verkade rätt bitter, som många av alla dessa expats man möter…
Flyttade till Red Chili, det andra backpacker stället i Kampala, andra natten. Problemet var att det egentligen inte fick plats men Barbara, en maid som Anna känner, fixade så vi fick sova i en cottage. En Sydafrikansk kille som jobbar för Shoprite hade ett sovrum över med två sängar så där fick vi hyra in oss för 20 000 per natt, mycket bättre än dormet. Dessutom kunde vi använda hans internet, tv och kök. Han tog väl hand om oss. Enda lilla abret var att han uttryckte smått rasistiska åsikter. Han var alltså en vit Sydafrikan. Hans kollega bodde i cottagen bredvid och hade en ugandisk flickvän. Han umgicks inte så mycket med dem. Som han sa ”Horses and donkeys dont mix well…” Vad säger man då, vi blev mest tysta…
Vi har också umgåtts en del med våran husvärd Jack. Det känns rätt bra att känna honom, han är schysst och fixar saker åt oss. Frågade om våran spis eftersom ugnen inte funkar och vips så har vi en sprillas ny spis men fungerade ugn. Vi var och tittade på det lägenhetskomplex han bygger i Kampala nu. Det var flott. Utsikt över Kampala och Viktoriasjön men så kostar det 2500 USD per månad att bo där. Han har jobbat för foreign affairs förut och bland annat bott i Stockholm 4 år, Köpenhamn 5 år, sen Rom och Kina. Nu har han privata affärer på g, som det är här måste man se om sitt eget hus, pensionen är ju inte något vidare… Han är glad att det är två svenskar som hyr hans hus. Han berättade att egentligen var det en amerikanare som varit intresserad men när vi ringde så tänkte han let them stay och så fick vi det. Han pratar lite svenska fortfarande och har varit mycket i Täby, min hemort.
Intressant fakta om huset vi bor i: När det byggdes -95 var det de finaste huset i Mbale…så är det kanske inte längre men i alla fall. Dörrar, fönstergaller och madrasserna(!) är importerade från Italien, de ni! Han verkar ha kontakter lite överallt. Var och åt på en ny Kina restaurant vars ägare han hjälpt att starta business i Uganda. Han hade varit på besök och sett hur alla skolbarn gick med böckerna i plastpåsar och börjat importerat billiga väskor och därifrån fortsatt. Det gick rätt bra för honom. Så bara man har en bra ide, kontakter och lite kapital…
En tråkig nyhet. Erik åker hem om två veckor, buhuu… och en glad nyhet, Boris kommer om två veckor, jihoo… Har satt vår vakt/trädgårdsmästare i arbete idag. Min säng knarrar något fruktansvärt. Tom Erik hör när jag vänder mig och stänger man alla dörrar är det tre stycken mellan oss… han håller på att fila och spika och såga… ska bli spännande i natt och se om det blir nån skillnad. Går ju inte att ha det så om jag ska få besök snart…
Puss på er! Kul med alla mail och inlägg till bloggen!! Gör mig mycket glad att höra hur ni har det, skriv gärna mer om vad som händer hemma. Känns som jag har varit borta en evighet men är ju knappt två månader…
Det blir en busy week denna veckan, ser fram emot det.
I Kampala bodde vi första natten på Backpackers. Kan inte rekommenderas. 15 000 USH för en natt i dorm, det är ungefär 60 kr. Ofräscha duschar, toaletter och fuktiga lakan… kanske är lite väl petig men det är rätt dyrt för bara en säng här och då vill jag gärna att det är schysst i övrigt. Dessutom var ägaren otrevlig och verkade rätt bitter, som många av alla dessa expats man möter…
Flyttade till Red Chili, det andra backpacker stället i Kampala, andra natten. Problemet var att det egentligen inte fick plats men Barbara, en maid som Anna känner, fixade så vi fick sova i en cottage. En Sydafrikansk kille som jobbar för Shoprite hade ett sovrum över med två sängar så där fick vi hyra in oss för 20 000 per natt, mycket bättre än dormet. Dessutom kunde vi använda hans internet, tv och kök. Han tog väl hand om oss. Enda lilla abret var att han uttryckte smått rasistiska åsikter. Han var alltså en vit Sydafrikan. Hans kollega bodde i cottagen bredvid och hade en ugandisk flickvän. Han umgicks inte så mycket med dem. Som han sa ”Horses and donkeys dont mix well…” Vad säger man då, vi blev mest tysta…
Vi har också umgåtts en del med våran husvärd Jack. Det känns rätt bra att känna honom, han är schysst och fixar saker åt oss. Frågade om våran spis eftersom ugnen inte funkar och vips så har vi en sprillas ny spis men fungerade ugn. Vi var och tittade på det lägenhetskomplex han bygger i Kampala nu. Det var flott. Utsikt över Kampala och Viktoriasjön men så kostar det 2500 USD per månad att bo där. Han har jobbat för foreign affairs förut och bland annat bott i Stockholm 4 år, Köpenhamn 5 år, sen Rom och Kina. Nu har han privata affärer på g, som det är här måste man se om sitt eget hus, pensionen är ju inte något vidare… Han är glad att det är två svenskar som hyr hans hus. Han berättade att egentligen var det en amerikanare som varit intresserad men när vi ringde så tänkte han let them stay och så fick vi det. Han pratar lite svenska fortfarande och har varit mycket i Täby, min hemort.
Intressant fakta om huset vi bor i: När det byggdes -95 var det de finaste huset i Mbale…så är det kanske inte längre men i alla fall. Dörrar, fönstergaller och madrasserna(!) är importerade från Italien, de ni! Han verkar ha kontakter lite överallt. Var och åt på en ny Kina restaurant vars ägare han hjälpt att starta business i Uganda. Han hade varit på besök och sett hur alla skolbarn gick med böckerna i plastpåsar och börjat importerat billiga väskor och därifrån fortsatt. Det gick rätt bra för honom. Så bara man har en bra ide, kontakter och lite kapital…
En tråkig nyhet. Erik åker hem om två veckor, buhuu… och en glad nyhet, Boris kommer om två veckor, jihoo… Har satt vår vakt/trädgårdsmästare i arbete idag. Min säng knarrar något fruktansvärt. Tom Erik hör när jag vänder mig och stänger man alla dörrar är det tre stycken mellan oss… han håller på att fila och spika och såga… ska bli spännande i natt och se om det blir nån skillnad. Går ju inte att ha det så om jag ska få besök snart…
Puss på er! Kul med alla mail och inlägg till bloggen!! Gör mig mycket glad att höra hur ni har det, skriv gärna mer om vad som händer hemma. Känns som jag har varit borta en evighet men är ju knappt två månader…
söndag 6 juli 2008
Beundrare
I förrgår var en dålig dag. Ibland så bara orkar jag inte vara glad och klämkäck. Vår vakt/trädgårdsmästare/allt-i-allo, Issa, ville vara hjälpsam och tvättade våra skor som stod utanför dörren. Tyvärr tål inte de flesta av mina skor det så flera par blev förstörda… men han menade ju väl så bara att le och gömma dem i garderoben. Han är en skön kille Issa med två familjer och 10 barn i två olika byar. Han pratar inte så mycket engelska men däremot swahili efter 22 år i den ugandiska armen. Tänkte jag skulle försöka träna lite Swahili med honom, än så länge går det trögt.
Sen på väg från Mbale Resort, det enda som kan liknas vid ett hotell av västerländskt snitt i Mbale, så kom det fram en kille och började prata. Excuse me Madame, can we be friends. I always wanted a friend like you. Vad svarar man… sen visade det sig att han tränar småkillarna i fotboll uppe i Mooni så då kunde jag bara säga att vi ses där. Han heter Godfrey och verkar vara rätt bra med barnen. Nyfiken på att med läsa mer om projekten vi jobbar med så gå in på Twigas hemsida http://www.twiga.se/ och kolla in Mooni Sports Club och Mbale Tigers.
Sen på väg från Mbale Resort, det enda som kan liknas vid ett hotell av västerländskt snitt i Mbale, så kom det fram en kille och började prata. Excuse me Madame, can we be friends. I always wanted a friend like you. Vad svarar man… sen visade det sig att han tränar småkillarna i fotboll uppe i Mooni så då kunde jag bara säga att vi ses där. Han heter Godfrey och verkar vara rätt bra med barnen. Nyfiken på att med läsa mer om projekten vi jobbar med så gå in på Twigas hemsida http://www.twiga.se/ och kolla in Mooni Sports Club och Mbale Tigers.
På bilderna: Glad praktikat i Mooni / fotbollsträning i Mooni.
Det är lätt att skaffa sig beundrare här, på gott och ont. I förrgår tyckte jag nog mest att det var på ont idag är det mest på gott. Det ju trevligt att folk vill prata med en och är nyfikna på var man kommer ifrån. Det blir bara lite roligt när man får sms och samtal från folk man inte vet att man träffat som förklarar sin kärlek. Vi var och hejade på Sverige mot Ryssland (alla vet ju hur bra det gick…) på Twins där Dalausi jobbar, en härlig men något förvirrad kille… Igår fick jag ett sms från hans kompis som jag inte ens minns att jag träffat: ”hi linda its agreat privillage of i 2 say aword hello 2 u but i love u more The firstday sighted ma eyes onto u i felt falling deep in ocean i need your help please (…)” Det är i och för sig ganska befriande att inte behöva vara så strikt med engelskan men ibland lite svårt att förhålla sig till den typen av sms, om man nu måste det förstås. Han beepade två gånger idag också från ett nr jag inte känner så ringde upp. Blir lite underligt, kan verkligen inte minnas honom…Ska sluta ringa upp okända beepande nr, tycker det är ett otyg…
Dalausi och Erik på Twins.
Dalausi och Erik på Twins.
På eftermiddagen i fredags hade jag ett första möte med tjejgruppen i Mooni (se bilden nedan). Vi pratade lite om vad vi ska göra, fast jag är inte helt säker på hur mycket de förstod. Det är ju samma sak även när man arbetar med svenska ungdomar. Ofta är det först när man börjar med det praktiska arbetet som det klarnar. Så det spelar inte så stor roll just nu, bara kul att ha träffat dem. Tanken är att vi ska arbeta tillsammans med en tjejgrupp i Malmö inom nätverket vilja (http://www.asfaltsblommor.se/) och jag tror det kan bli riktigt kul. Vi i Vilja gav ut en bok i våras där vi skriver om våra egna högstadieupplevelser och en av tankarna med den är att den ska kunna användas i verksamheter som vänder sig till ungdomar. Nu kommer vi tyvärr inte träffa dem på ett tag eftersom vi ska till Kampala i morgon måndag och träffa Göran, en av våra lärare även kallad professorn.
Anna har varit tvungen att åka iväg en ett par dagar och möter upp i Kampala på måndag så jag och Erik har börjat med en fantastisk studie av vilka juicer som passar bäst till den ugandiska specialiteten Waragi för att underhålla oss. Hittills har vi hunnit igenom 11 juicer och Guava leder klart och otippat. Helt fantastisk. Återkommer med resultat när sammanställt och färdigt.
I onsdags var jag och simmade med Gerald, Ordförande och Manager för Mooni Sports Club och en nära vän. Han var a bit scared för att säga det minsta men tyckte han var riktigt duktig för att vara nybörjare. Svårt att flyta bara, stel som en pinne. Men har inte helt avskräck honom från vidare badäventyr i alla fall. Vi ska fortsätta med simträningen. Ganska ovanligt att folk kan simma här. De flesta är precis som Gerald skiträdda för att bada och fattar inte varför de ska.
Satt och tittade på lite bilder från österlen nu på morgonen. Nästan så man saknar det lite. En härlig vårsöndag i gräset med filtar och täcke.
På bilerna: Anna (min med praktikant), Ellen (praktikant i Tanapara, Bangladesh) och jag
Och såhär ordentliga ser vi ut när vi arbetar vid vårt kombinerade skrivbord/matbord. Har börjat skissa på en liten affärsplan…Observera otroligt fina soppan vi gjort. Underbart att kunna laga sin egen mat.
Nu ska jag tvätta lite innan jag går till internet om det slutar regna snart. Sen ska jag nog träffa send-a-cow Moses och fråga hur man egentligen gör om man vill skicka en ko. Erik är mest upptagen med what he would name the cow??
Puss Puss
(är det nån som har tips på hur man får bilderna bra? Även om de ligger snyggt på previewen så hoppar de när jag lägger upp inlägget...kanske inte är det bästa forumt om man vill lägga upp mycket bilder?? Ni får stå ut...)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)